Trodde aldrig jag skulle stå här så besviken. Så mycket med hopp. Aldrig varit så besviken tror jag.

Jag kommer nog aldrig glömma min besvikelse. Jag ville ha stöd! Allt jag begärde! Inget annat jag begärt så mycket. Men då vändes ryggen mot mig. Fyfan alltså.

Börjar om på ruta ett! Ska börja bry mig om mina närmsta, dom som verkligen vet vad vett är!